Ny grönsaksodling, ny blogg!

10 juli, 2013 av Maria

Älvåkern

Den här bloggen startade för drygt fyra år sedan då jag började odla på balkongen i Stockholm. Ni som har följt mig vet att jag sedan dess har lämnat storstaden, flyttat till norrland, odlat på kolonilott och nu har jag tagit nästa steg och startat upp en egen grönsaksodling.

Därför är det dags för mig att lämna den här bloggen och hoppas att ni vill följa med till mitt nya projekt och företag – Älvåkern, ekologisk grönsaksodling på Backen i Umeå.

Välkomna till hemsidan eller Älvåkern på Facebook så kan ni följa min och Älvåkerns resa. Och har du vägarna förbi Umeå är du så klart välkommen att hälsa på!

Ljuset, temperaturen och plantorna

21 mars, 2013 av Maria
Tre tomater

Tre tomater av samma sort, alla fyra veckor gamla. Varför har de vuxit så olika?

kursen i ekologisk odling har vi pratat om förkultivering. För att visa hur plantorna påverkas av ljus och temperatur sådde jag dessa tomater för precis fyra veckor sen. De fick alla gro tillsammans men sedan fick plantorna lite olika förutsättningar.

Plantan längst till vänster fick stå i ett västfönster i rumstemperatur. Som ni ser har den ränt iväg. Det händer ofta när vi driver upp plantor i våra väluppvärmda hem och speciellt när vi tjuvstartar lite för tidigt. Dagsljuset i februari och början av mars är helt enkelt inte tillräckligt i förhållande till den höga inomhustemperaturen.

Plantan i mitten stod i samma rum och alltså lika varmt. Men den fick stå under lysrör som motsvarar dagsljus (6500 K), cirka 12 timmar per dygn. Den har kommit längre i utvecklingen och ser ut att bli en knubbig och stark planta.

Plantan till höger stod också i ett västfönster. Men i ett rum där temperaturen var lägre, cirka 16 – 18 grader. Den här plantan är också knubbig men den har inte kommit lika långt i utvecklingen som plantan som fick extra ljus.

Alltså: Ränner dina plantor iväg kan du antingen öka ljuset eller minska temperaturen. Varför vill man inte ha rangliga plantor då? Jo de ger oftast inte lika hög skörd  som om de hade fått utvecklas under optimala förhållanden. Jag ska försöka hålla liv i dessa så jag kan återkomma med skörderesultatet senare under året!

Lär känna AM-svamparna och få bättre avkastning på dina grödor

13 mars, 2013 av Maria

Idag berättar Klotet i P1 om hur hjälpsamma mikrosvampar kan öka skörden av kassavarötter med upp till 20%. Forskarna som har genomfört fältförsöken tror att dessa svampar kommer spela en viktig roll när vår planet inom bara några årtionden ska föda över nio miljarder människor. Samtidigt studerar forskarna på SLU i Uppsala vilka mikrosvampar som bäst motverkar skadeangrepp på grödor och därmed till viss del kan ersätta behovet av kemisk bekämpning.

Spännande eller hur? Det tyckte jag också i höstas då jag fördjupade mig i ämnet arbuskulär mykorhizzasvamp (“AM-svamp”). Jag gick en svampkurs på Umeå Universitet eftersom jag ville lära mig att plocka svamp. Det blev inte riktigt som jag hade tänkt då ju mer jag lärde mig om svampen som organism desto mindre ville jag äta den. I stället fördjupade jag mig i dessa mikrosvampar och hur vi kan dra nytta av dem i jordbruket. Hela mitt arbete finns att ladda ner här:

Vad är AM-svamp och varför är den viktig för oss? (pdf)

En kort sammanfattning lyder som följer:

AM-svamp lever i symbios med 70% av alla växter på jorden. Svampen förser växten med näringsämnen som växten annars skulle ha svårt att ta upp (främst fosfor, men även kväve). Växten får även ett förbättrat skydd mot torka och mot skadliga svampangrepp. Svampen får i gengäld kolhydrater från växten.

AM-svamp

AM-svamp syns inte men finns ändå.

Man kan som jordbrukare påverka antalet mikrosvampar i jorden. De missgynnas av monokulturer, kemiska bekämpningsmedel (främst så kallade fungicider), jord som ligger i träda (då hittar svamparna ingen mat!) och odling av växter som inte bildar mykorrhizza. Kål- och målleväxter bildar ingen mykorrhiza och därför kan man som hobbyodlare se till att man samodlar dessa grödor med andra växtslag för att inte minska antalet AM-svampar i sin jord.

Förutom samodling är växtföljd, plöjfri odling och återförande av skörderester till jorden aktiviteter som gynnar AM-svampen.

Att ovan nämnda metoder leder till ökade skördar är så klart inget nytt för dig som odlar enligt den organisk-biologiska skolan.

Vykort från webben

14 februari, 2013 av Maria

Vykort från webben

I månadens Hus & hem trädgård har jag fått äran att skriva ett “Vykort från webben”. Jag tipsade om min nya vinterhobby, korgflätning. Kan detta gamla hantverk kanske bli den nya surdegen? Jag håller tummarna.

Sveriges minsta kommun satsar på kolonilotter

31 januari, 2013 av Maria

Kolonilotter i BjurholmBjurholms kommun kan med sina 2433 invånare titulera sig Sveriges minsta kommun. Där planeras ett väldigt roligt projekt, nämligen nya kolonilotter mitt i centralorten. På måndag den 4 februari bjuds det in till till inspirations- och dialogträff i Folkets Hus. Alla som är odlingsintresserade, nybörjare eller erfarna, är välkomna att delta med sina idéer och önskemål. Dessutom kommer jag att föreläsa under rubriken “Lycka är att sätta sin första potatis” och Ann-Marie Lindgren berättar om hur man odlar utan att ha en egen villatomt. Så om jag har några bloggläsare i Bjurholm – hoppas vi ses på måndag!

Se hela programmet här

Vintergöra

18 januari, 2013 av Maria

Elisakorg flätad av sälg

Januari är ingen favoritmånad för odlingsnördar som jag. Det börjar visserligen bli ljusare igen och frökatalogerna har kommit. Planeringen inför nästa säsong är i full gång, men en vill ju faktiskt GÖRA något också. Känner du som jag? Då har jag ett tips: korgflätning! På biblioteket finns det böcker som beskriver hur man gör. Ta en tur med sekatören där markägaren vill bli av med sly och sätt sen igång och fläta din egen skördekorg. Första korgen blir kanske inget mästerverk, men skoj är det.

Fler tips för den som är pysselsugen finns på bloggen 365 saker du kan slöjda.

Fem dumma frågor om ekologiskt jordbruk

16 januari, 2013 av Maria

Ekologisk mat är miljövänlig, nyttig och dyr. Eller? Här kommer fem “dumma” frågor på temat.

Vad är ekologiskt jordbruk och varför kostar den ekologiska maten mer än den “vanliga”?

Ekomorot

Ekomorot in progress.

I ekologiskt jordbruk strävar man efter att bevara och bygga upp jordens bördighet. I stället för att använda syntetiskt konstgödsel används förnyelsebara och i första hand platsnära resurser. Till exempel sker detta genom att odla baljväxter som fixerar kväve från luften och ger näring till jorden. För att motverka skadedjur och ogräs odlar man olika grödor efter varandra i en noga planerad växtföljd. Det ogräs som ändå växer bearbetas mekaniskt, tex rensas morotsraderna inte sällan för hand. Småskaligheten och den mekaniska ogräsbekämpningen gör att den ekologiska maten blir dyrare än den konventionellt odlade. Dessutom är avkastningen för den ekologiskt odlade grödan per areal ofta något lägre än vid konventionell odling.

Vad är problemet med konventionellt jordbruk?

Det vi idag kallar konventionell odling är historiskt sett ett väldigt nytt sätt att bruka jorden. Det påbörjades under 50-talet då den industriella framställningen av handelsgödsel tog fart. Förutom användningen av konstgödsel utmärks det konventionella jordbruket av monokulturer. När samma gröda odlas år efter år i stora bestånd försämras jordens och växternas motståndskraft mot skadegörare som insekter och svampar. För att hålla dessa skadegörare under kontroll är det konventionella jordbruket helt beroende av kemisk bekämpning. När du väljer den konventionellt odlade potatisen i matbutiken så är den i snitt besprutad 7,5 gånger under sin uppväxt. Man sprutar mot ogräs, mot svamp och för att blasten ska dö vid rätt tidpunkt. Exakt hur det konventionella jordbruket påverkar våra ekosystem på lång sikt vet vi inte idag. Men vad vi vet är att den biologiska mångfalden påverkas negativt och att kemiska bekämpningsmedel återfinns i både yt- och grundvatten långt ifrån den plats där de har användts.

Metod Konstgödsel Kemiska bekämpningsedel Kemiskt betat frö GMO
Konventionell odling ja ja ja ja
Ekologisk odling nej nej nej nej

Men det är så dyrt att köpa ekologisk mat, måste jag verkligen?

Många tycker att det är dyrt att handla ekologiskt. Jag vill hävda att problemet snarare är att den “vanliga” maten är för billig och därför framstår den ekologiska maten som dyr fast priset snarare är rimligt. Sedan början av 2000-talet lägger vi 12% av vår disponibla inkomst på livsmedel. Att jämföra med de 33% vi lade på 50-talet eller 25% på 70-talet. Känns det fortfarande dyrt? Börja då med att byta ut kaffe, bananer, vindruvor, mejeriprodukter, kött och potatis. Dessa produkter har Naturskyddsföreningen bedömt vara de värsta. I dag är bara 5% av bananerna som konsumeras i Sverige ekologiska, bättre kan vi!

Är ekologisk mat nyttigare än annan mat?

Hur gärna jag än vill svara ja på den här frågan så finns det mig veterligen ingen forskning som uppvisar skillnader när det gäller näringsvärden. Men för egen del räcker det med att veta att rester av bekämpningsmedel kan finnas i alla livsmedel som behandlats med bekämpningsmedel under odling, lagring eller transport. Speciellt skulle jag se upp med importerade livsmedel. När Naturskyddsföreningen testade konventionellt producerade viner återfanns bekämpningsmedel som EU klassar som cancerframkallande, mutagena, reproduktionshämmande eller hormonstörande i hälften av flaskorna.

Den här reklamfilmen från Änglamark har några år på nacken, men vi tar den i alla fall.

Jag odlar mina egna grönsaker, är de ekologiska?

blåkorn och roundup

Don’t do it.

Så länge du inte använder syntetiska bekämpningsmedel eller konstgödsel är det sannolikt att dina egna grönsaker är ekologiska. Exempel på icke ekologiska produkter som marknadsförs mot den privata marknaden är Blåkorn (konstgödsel) och Roundup (kemisk bekämpning mot ogräs). Välj istället naturgödsel som kogödsel eller gräsklipp, arbeta med en planerad växtföljd, använd marktäckning mot ogräs och täck dina odlingar med fiberduk mot ohyra.

Jakten på grönkålen

21 december, 2012 av Maria

I dag tog jag med min stackars hund genom halvmeterdjup snö till lotten. Vi skulle skörda grönkål till julbordet.

Var är grönkålen?

Äntligen framme! Men var är grönkålen?

Grönkålen

Efter ett antal provgrävningar återfanns den. Stina är mer intresserad av avlägsna skidåkare än av grönkål.

Kål på bron

Inspirerad av julmysets mästare Ernst låter jag kålen pryda farstubron i väntan på tillagning.

Ni har väl inte missat den otroligt fina matlagningsbloggen Det gröna skafferiet? Bara vegetariskt, superfina bilder och säsongsbetonade recept. Säsongens råvara just nu är så klart kål. Kan även tipsa om mina nya favoritbiffar, black bean burger.

God jul på er kära bloggläsare!

Stadsodling på Ålidhem – kurs med mig och Studiefrämjandet

18 december, 2012 av Maria

Ekologisk odling på liten yta

Vill du lära dig mer om ekologisk odling? Bor du i Umeå och hittar du till Ålidhems centrum? Då tycker jag du ska gå kursen Ekologisk odling på liten yta som undertecknad håller i tillsammans med Studiefrämjandet. Vi kommer att ses en gång i månaden under hela odlingssäsongen och träffarna äger rum i Studiefrämjandets lokaler (“Klossen”) på Ålidhem. Där har vi även våra pallkragar där kursdeltagarna odlar sina egna grönsaker. Teori varvas med praktiska moment, det är så man lär sig bäst!

Ladda ner hela kursplanen här (pdf)

Så går du igång på ämnen som stadsodling, växtföljd, jordförbättring, gödsling, kompostering, förkultivering och vårbruk? Då tycker jag du ska kontakta Anna Johansson på Studiefrämjandet, tel 090-135700 eller anna.johansson@studieframjandet.se för intresseanmälan.

PS – Till er som bor i Stockholms-trakten kan jag som vanligt tipsa om Kurs i ekologisk odling på Överjärva gård, också den börjar nu i februari.

Veckan som gick

14 oktober, 2012 av Maria

Det är lite glest mellan inläggen just nu. Det är för att jag sitter och skriver på min affärsplan som ska besvara frågan “kan man verkligen leva på att odla och sälja grönsaker?”. Förhoppningsvis kommer svaret att bli JA och då tusan ska det bli odla av. Här kommer i alla fall några bilder från veckan som har gått.

Min blivande åker?

Här är platsen som upptar mina tankar både dag och natt. Funkar jorden för att odla grönsaker? Hur och när ska jag bryta vallen? Vilka maskiner och redskap behöver jag? Kan jag ha en häst istället? Hur ska jag få bort kvickroten? Vad ska jag odla och vilken växtföljd ska jag ha? Var ska jag få gödsel ifrån? Hur ska jag sälja och vem vill köpa? Vad behöver jag för tillstånd? Många frågor som behöver svar. Men jag har i alla fall en åker. Det är en början!

Lotten i oktober

På lotten börjar det se rätt deppigt ut.

Skörd i oktober

Men det finns fortfarande mycket gott att skörda!

Emmas höns

Jag hälsade på hemma hos Emma som har höns och trädgårdsland mitt i stan.

Korgen full av kryddor

Hon skickade hem mig med cykelkorgen full av kryddor!

Stenparti med kryddträdgård

Kryddorna följde med ut till stugan och blev en del av sommarens vansinnesprojekt: Ett gigaaantiskt stenparti med en kryddträdgård i mitten.

Pärlrönn

De flesta växterna i stenpartiet kommer från rabatten som låg här tidigare. Men ett nytt träd har vi planterat – en pärlrönn. Nu har den tappat sina fina höströda blad men de vita bären sitter kvar.

Lite skog i en kruka

Det var kanske sista besöket i stugan för i år. Bara därför kändes det helt rätt att ta med en bit skog hem till stan.

 


Featuring YD Feedwordpress Content Filter Plugin