Tre tomater av samma sort, alla fyra veckor gamla. Varför har de vuxit så olika?
På kursen i ekologisk odling har vi pratat om förkultivering. För att visa hur plantorna påverkas av ljus och temperatur sådde jag dessa tomater för precis fyra veckor sen. De fick alla gro tillsammans men sedan fick plantorna lite olika förutsättningar.
Plantan längst till vänster fick stå i ett västfönster i rumstemperatur. Som ni ser har den ränt iväg. Det händer ofta när vi driver upp plantor i våra väluppvärmda hem och speciellt när vi tjuvstartar lite för tidigt. Dagsljuset i februari och början av mars är helt enkelt inte tillräckligt i förhållande till den höga inomhustemperaturen.
Plantan i mitten stod i samma rum och alltså lika varmt. Men den fick stå under lysrör som motsvarar dagsljus (6500 K), cirka 12 timmar per dygn. Den har kommit längre i utvecklingen och ser ut att bli en knubbig och stark planta.
Plantan till höger stod också i ett västfönster. Men i ett rum där temperaturen var lägre, cirka 16 – 18 grader. Den här plantan är också knubbig men den har inte kommit lika långt i utvecklingen som plantan som fick extra ljus.
Alltså: Ränner dina plantor iväg kan du antingen öka ljuset eller minska temperaturen. Varför vill man inte ha rangliga plantor då? Jo de ger oftast inte lika hög skörd som om de hade fått utvecklas under optimala förhållanden. Jag ska försöka hålla liv i dessa så jag kan återkomma med skörderesultatet senare under året!
Spännande eller hur? Det tyckte jag också i höstas då jag fördjupade mig i ämnet arbuskulär mykorhizzasvamp (“AM-svamp”). Jag gick en svampkurs på Umeå Universitet eftersom jag ville lära mig att plocka svamp. Det blev inte riktigt som jag hade tänkt då ju mer jag lärde mig om svampen som organism desto mindre ville jag äta den. I stället fördjupade jag mig i dessa mikrosvampar och hur vi kan dra nytta av dem i jordbruket. Hela mitt arbete finns att ladda ner här:
AM-svamp lever i symbios med 70% av alla växter på jorden. Svampen förser växten med näringsämnen som växten annars skulle ha svårt att ta upp (främst fosfor, men även kväve). Växten får även ett förbättrat skydd mot torka och mot skadliga svampangrepp. Svampen får i gengäld kolhydrater från växten.
AM-svamp syns inte men finns ändå.
Man kan som jordbrukare påverka antalet mikrosvampar i jorden. De missgynnas av monokulturer, kemiska bekämpningsmedel (främst så kallade fungicider), jord som ligger i träda (då hittar svamparna ingen mat!) och odling av växter som inte bildar mykorrhizza. Kål- och målleväxter bildar ingen mykorrhiza och därför kan man som hobbyodlare se till att man samodlar dessa grödor med andra växtslag för att inte minska antalet AM-svampar i sin jord.
Förutom samodling är växtföljd, plöjfri odling och återförande av skörderester till jorden aktiviteter som gynnar AM-svampen.
Att ovan nämnda metoder leder till ökade skördar är så klart inget nytt för dig som odlar enligt den organisk-biologiska skolan.
I månadens Hus & hem trädgård har jag fått äran att skriva ett “Vykort från webben”. Jag tipsade om min nya vinterhobby, korgflätning. Kan detta gamla hantverk kanske bli den nya surdegen? Jag håller tummarna.
Bjurholms kommun kan med sina 2433 invånare titulera sig Sveriges minsta kommun. Där planeras ett väldigt roligt projekt, nämligen nya kolonilotter mitt i centralorten. På måndag den 4 februari bjuds det in till till inspirations- och dialogträff i Folkets Hus. Alla som är odlingsintresserade, nybörjare eller erfarna, är välkomna att delta med sina idéer och önskemål. Dessutom kommer jag att föreläsa under rubriken “Lycka är att sätta sin första potatis” och Ann-Marie Lindgren berättar om hur man odlar utan att ha en egen villatomt. Så om jag har några bloggläsare i Bjurholm – hoppas vi ses på måndag!
Januari är ingen favoritmånad för odlingsnördar som jag. Det börjar visserligen bli ljusare igen och frökatalogerna har kommit. Planeringen inför nästa säsong är i full gång, men en vill ju faktiskt GÖRA något också. Känner du som jag? Då har jag ett tips: korgflätning! På biblioteket finns det böcker som beskriver hur man gör. Ta en tur med sekatören där markägaren vill bli av med sly och sätt sen igång och fläta din egen skördekorg. Första korgen blir kanske inget mästerverk, men skoj är det.
Ekologisk mat är miljövänlig, nyttig och dyr. Eller? Här kommer fem “dumma” frågor på temat.
Vad är ekologiskt jordbruk och varför kostar den ekologiska maten mer än den “vanliga”?
Ekomorot in progress.
I ekologiskt jordbruk strävar man efter att bevara och bygga upp jordens bördighet. I stället för att använda syntetiskt konstgödsel används förnyelsebara och i första hand platsnära resurser. Till exempel sker detta genom att odla baljväxter som fixerar kväve från luften och ger näring till jorden. För att motverka skadedjur och ogräs odlar man olika grödor efter varandra i en noga planerad växtföljd. Det ogräs som ändå växer bearbetas mekaniskt, tex rensas morotsraderna inte sällan för hand. Småskaligheten och den mekaniska ogräsbekämpningen gör att den ekologiska maten blir dyrare än den konventionellt odlade. Dessutom är avkastningen för den ekologiskt odlade grödan per areal ofta något lägre än vid konventionell odling.
Vad är problemet med konventionellt jordbruk?
Det vi idag kallar konventionell odling är historiskt sett ett väldigt nytt sätt att bruka jorden. Det påbörjades under 50-talet då den industriella framställningen av handelsgödsel tog fart. Förutom användningen av konstgödsel utmärks det konventionella jordbruket av monokulturer. När samma gröda odlas år efter år i stora bestånd försämras jordens och växternas motståndskraft mot skadegörare som insekter och svampar. För att hålla dessa skadegörare under kontroll är det konventionella jordbruket helt beroende av kemisk bekämpning. När du väljer den konventionellt odlade potatisen i matbutiken så är den i snitt besprutad 7,5 gånger under sin uppväxt. Man sprutar mot ogräs, mot svamp och för att blasten ska dö vid rätt tidpunkt. Exakt hur det konventionella jordbruket påverkar våra ekosystem på lång sikt vet vi inte idag. Men vad vi vet är att den biologiska mångfalden påverkas negativt och att kemiska bekämpningsmedel återfinns i både yt- och grundvatten långt ifrån den plats där de har användts.
Metod
Konstgödsel
Kemiska bekämpningsedel
Kemiskt betat frö
GMO
Konventionell odling
ja
ja
ja
ja
Ekologisk odling
nej
nej
nej
nej
Men det är så dyrt att köpa ekologisk mat, måste jag verkligen?
Många tycker att det är dyrt att handla ekologiskt. Jag vill hävda att problemet snarare är att den “vanliga” maten är för billig och därför framstår den ekologiska maten som dyr fast priset snarare är rimligt. Sedan början av 2000-talet lägger vi 12% av vår disponibla inkomst på livsmedel. Att jämföra med de 33% vi lade på 50-talet eller 25% på 70-talet. Känns det fortfarande dyrt? Börja då med att byta ut kaffe, bananer, vindruvor, mejeriprodukter, kött och potatis. Dessa produkter har Naturskyddsföreningen bedömt vara de värsta. I dag är bara 5% av bananerna som konsumeras i Sverige ekologiska, bättre kan vi!
Så länge du inte använder syntetiska bekämpningsmedel eller konstgödsel är det sannolikt att dina egna grönsaker är ekologiska. Exempel på icke ekologiska produkter som marknadsförs mot den privata marknaden är Blåkorn (konstgödsel) och Roundup (kemisk bekämpning mot ogräs). Välj istället naturgödsel som kogödsel eller gräsklipp, arbeta med en planerad växtföljd, använd marktäckning mot ogräs och täck dina odlingar med fiberduk mot ohyra.
I dag tog jag med min stackars hund genom halvmeterdjup snö till lotten. Vi skulle skörda grönkål till julbordet.
Äntligen framme! Men var är grönkålen?
Efter ett antal provgrävningar återfanns den. Stina är mer intresserad av avlägsna skidåkare än av grönkål.
Inspirerad av julmysets mästare Ernst låter jag kålen pryda farstubron i väntan på tillagning.
Ni har väl inte missat den otroligt fina matlagningsbloggen Det gröna skafferiet? Bara vegetariskt, superfina bilder och säsongsbetonade recept. Säsongens råvara just nu är så klart kål. Kan även tipsa om mina nya favoritbiffar, black bean burger.
Vill du lära dig mer om ekologisk odling? Bor du i Umeå och hittar du till Ålidhems centrum? Då tycker jag du ska gå kursen Ekologisk odling på liten yta som undertecknad håller i tillsammans med Studiefrämjandet. Vi kommer att ses en gång i månaden under hela odlingssäsongen och träffarna äger rum i Studiefrämjandets lokaler (“Klossen”) på Ålidhem. Där har vi även våra pallkragar där kursdeltagarna odlar sina egna grönsaker. Teori varvas med praktiska moment, det är så man lär sig bäst!
Så går du igång på ämnen som stadsodling, växtföljd, jordförbättring, gödsling, kompostering, förkultivering och vårbruk? Då tycker jag du ska kontakta Anna Johansson på Studiefrämjandet, tel 090-135700 eller anna.johansson@studieframjandet.se för intresseanmälan.
PS – Till er som bor i Stockholms-trakten kan jag som vanligt tipsa om Kurs i ekologisk odling på Överjärva gård, också den börjar nu i februari.
Det är lite glest mellan inläggen just nu. Det är för att jag sitter och skriver på min affärsplan som ska besvara frågan “kan man verkligen leva på att odla och sälja grönsaker?”. Förhoppningsvis kommer svaret att bli JA och då tusan ska det bli odla av. Här kommer i alla fall några bilder från veckan som har gått.
Här är platsen som upptar mina tankar både dag och natt. Funkar jorden för att odla grönsaker? Hur och när ska jag bryta vallen? Vilka maskiner och redskap behöver jag? Kan jag ha en häst istället? Hur ska jag få bort kvickroten? Vad ska jag odla och vilken växtföljd ska jag ha? Var ska jag få gödsel ifrån? Hur ska jag sälja och vem vill köpa? Vad behöver jag för tillstånd? Många frågor som behöver svar. Men jag har i alla fall en åker. Det är en början!
På lotten börjar det se rätt deppigt ut.
Men det finns fortfarande mycket gott att skörda!
Jag hälsade på hemma hos Emma som har höns och trädgårdsland mitt i stan.
Hon skickade hem mig med cykelkorgen full av kryddor!
Kryddorna följde med ut till stugan och blev en del av sommarens vansinnesprojekt: Ett gigaaantiskt stenparti med en kryddträdgård i mitten.
De flesta växterna i stenpartiet kommer från rabatten som låg här tidigare. Men ett nytt träd har vi planterat – en pärlrönn. Nu har den tappat sina fina höströda blad men de vita bären sitter kvar.
Det var kanske sista besöket i stugan för i år. Bara därför kändes det helt rätt att ta med en bit skog hem till stan.
I boken The new organic gardener (rekommenderas till dig som vill bli grönsaksbonde, förutsatt att du står ut med amerikansk facklitteratur) beskrivs tre vägar till livet som bonde för den som inte föds in i yrket.
1. Kasta dig ut, skaffa en gård och prova dig fram. Du kommer lära dig snabbt av den enkla anledningen att du måste.
2. Praktisera hos de som redan kan. Learning by doing har fungerat i århundraden och fungerar än idag.
3. Utbilda dig i skolan. Sämsta alternativet enligt författaren.
Själv var jag inne på att ta den första vägen men eftersom min blivande gård inte har dykt upp ännu har jag gott om tid att utforska de andra vägarna. I går hade jag nöjet att spendera förmiddagen på Oxvikens gård där jag fick hjälpa till med lökskörden och ställa tusen frågor. Så nu är jag klokare när det gäller förodling, skörd, förvaring, gödsling, kål, försäljning, KRAV-regler, vitlök, växtföljd och what not. Tack till Sybil för din tid!