Lär känna AM-svamparna och få bättre avkastning på dina grödor

130313 av Maria

Idag berättar Klotet i P1 om hur hjälpsamma mikrosvampar kan öka skörden av kassavarötter med upp till 20%. Forskarna som har genomfört fältförsöken tror att dessa svampar kommer spela en viktig roll när vår planet inom bara några årtionden ska föda över nio miljarder människor. Samtidigt studerar forskarna på SLU i Uppsala vilka mikrosvampar som bäst motverkar skadeangrepp på grödor och därmed till viss del kan ersätta behovet av kemisk bekämpning.

Spännande eller hur? Det tyckte jag också i höstas då jag fördjupade mig i ämnet arbuskulär mykorhizzasvamp (“AM-svamp”). Jag gick en svampkurs på Umeå Universitet eftersom jag ville lära mig att plocka svamp. Det blev inte riktigt som jag hade tänkt då ju mer jag lärde mig om svampen som organism desto mindre ville jag äta den. I stället fördjupade jag mig i dessa mikrosvampar och hur vi kan dra nytta av dem i jordbruket. Hela mitt arbete finns att ladda ner här:

Vad är AM-svamp och varför är den viktig för oss? (pdf)

En kort sammanfattning lyder som följer:

AM-svamp lever i symbios med 70% av alla växter på jorden. Svampen förser växten med näringsämnen som växten annars skulle ha svårt att ta upp (främst fosfor, men även kväve). Växten får även ett förbättrat skydd mot torka och mot skadliga svampangrepp. Svampen får i gengäld kolhydrater från växten.

AM-svamp

AM-svamp syns inte men finns ändå.

Man kan som jordbrukare påverka antalet mikrosvampar i jorden. De missgynnas av monokulturer, kemiska bekämpningsmedel (främst så kallade fungicider), jord som ligger i träda (då hittar svamparna ingen mat!) och odling av växter som inte bildar mykorrhizza. Kål- och målleväxter bildar ingen mykorrhiza och därför kan man som hobbyodlare se till att man samodlar dessa grödor med andra växtslag för att inte minska antalet AM-svampar i sin jord.

Förutom samodling är växtföljd, plöjfri odling och återförande av skörderester till jorden aktiviteter som gynnar AM-svampen.

Att ovan nämnda metoder leder till ökade skördar är så klart inget nytt för dig som odlar enligt den organisk-biologiska skolan.

7 kommentarer om “Lär känna AM-svamparna och få bättre avkastning på dina grödor”

  1. Maria skriver:

    Så himla intressant! Men man undrar ju om detta kommer förändra något.. Tyvärr finns det massor av människor (i både i- och u-länder) som haft denna kunskap länge och ändå görs ju inget. Den globala ekonomin är liksom viktigare… Låter lite väl dyster nu, klart det är toppenbra att denna sorts forskning finns och får utrymme i media! Heja!
    Det där med att odla annat tillsammans med kål- och målleväxter ska jag absolut tänka på och föra vidare till lottgrannarna!

  2. Katja skriver:

    TACK för intressant info! Odla mat till alla på jorden klarar vi nog men att göra det på bättre sätt än besprutad monokultur är den stora utmaningen. Hur hänger svampar ihop med EM? Finns det ett samband eller är det två olika processer/organismer?
    Gillar att man faktiskt lär sig ngt av din blogg – ovanligt!

  3. Du skriver: “Förutom samodling är växtföljd, plöjfri odling och återförande av skörderester till jorden aktiviteter som gynnar AM-svampen.”
    Jag är mycket intresserad av att få veta hur det går till att återföra skörderester till jorden om man inte plöjer?
    I Fobos tidning Odlaren kan du se hur jag och många med mig gör:
    http://www.fobo.se/kunskap/vaxtodling/odlingsmetodik/odlaren_jordisering_2011.pdf

  4. Maria skriver:

    Katja: Tror inte att dessa svampar brukar ingå i EM men det finns tex en produkt som heter Myco Madness som verkar innehålla både och. Jag har aldrig provat nån sån här produkt, tänker att det är bättre att ta hand om de bakterier och svampar som man redan har och föröka upp dem efter bästa förmåga. Så slipper man köpa hem dem i plastburkar.. (Eller så är det så att jag missar något helt fantastiskt?)

    Börje: Ja du visar ju ett exempel. Jag tänker att det finns flera. Hobbyodlare kan ju köra över skörderesterna med gräsklipparen och sen mylla ner dem i jorden. Eller lägga dem på komposten och sen återföra komposten. Aktiviteterna jag nämner förbättrar ju AM-svamparnas förutsättningar även var för sig. Bättre att genomföra en av de föreslagna metoderna än ingen alls.

  5. Kompostering och ytgödsling är nog ett av människans största feltänk inom återvinning och odling och borde varit förbjudet för länge sedan. Börja med att kolla på dessa länkar:
    http://www.expressen.se/nyheter/dodad-av-kompost/
    http://projkat.slu.se/SafariDokument/117.htm
    http://skurupsborren.se/gasomogel.html
    Mitt mantra sedan 25 år:
    Sluta kompostera börja jordisera så får du också rekordväxtlighet! Dessutom inga för människor och miljö skadliga gaser och mögel som vid kompostering och ytgödsling!

  6. Maria skriver:

    Börje: Jag har två frågor till dig!

    1. Vid jordisering sker nedbrytningen i en syrefattig miljö (eller hur?). Vid nedbrytning av organiskt material i syrefattig miljö bildas bland annat höga halter av metangas. Syftet med de slutna system som rekommenderas i doktorsavhandlingen från SLU är ju att ta till vara på de gaser som bildas. Vad händer med dessa gaser vid jordisering?

    2. Hur parerar man risken för urlakning? Du odlar näringskrävande grödor och utnyttjar säkert näringen trots att den frigörs djupt ner i jorden. Men vad händer ifall man odlar grödor med mindre omfattande rotsystem? Jag gissar jag att risken för urlakning blir stor.

    Det finns så klart anledning att vara kritisk mot dåligt skötta komposter. Kol/kväve-kvot, fukt och syre är viktigt. Tror inte han som andades in svampsporer hade vad man kallar en välskött kompost..

  7. Maria skriver:

    Den här artikeln tycker jag förklarar på ett tydligare sätt vad Barbro Beck-Friis har kommit fram till i sin forskning. Ingenstans säger hon att man inte ska kompostera, det viktiga är hur man gör det. http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/forskning_utveckling/article219421.ece

Skriv en kommentar