Arkiv för kategorin Klimatsmart

Ni har väl inte missat Stefan Jarls dokumentär Underkastelsen som visades på SVT senast igår? (se den på SVT Play innan den 5 februari) Dokumentären berättar om de kemikalier i form av flamskyddsmedel, besprutningsmedel, mjukgörare och tungmetaller som vi alla bär i våra kroppar och som i filmen beskrivs som det mest akuta hotet mot människans överlevnad. Frågan är vem som egentligen vill ha det så här? Inte jag och troligtvis inte du. Men precis som titeln hävdar underkastar vi oss vår västerländska välfärd där status och lycka stavas prylar och konsumtion.

Vad har nu det här med odling att göra? Jo, jag snubblade just över ett TED talk med Roger Doiron som har grundat organisationen Kitchen Gardeners International. Han tror precis som jag (och Norrläge!) att småskalig odling är en väg mot ett mer hållbart samhälle när det gäller ekonomi, energi och inte minst hälsa. Och kanske lösningen på hur vi ska få jordens mat ska räcka till tio miljarder människor. Han nämner till exempel att under första och andra världskriget kom hela 40% av amerikanernas grödor från den egna trädgården – så kallade Victory gardens. Stimulanspaket för trädgårdsodling är ett av Doirons förslag på hur vi skulle kunna nå dit. Se hela föredraget här!

Kitchen gardens international låg bakom tillkomsten av Vita husets köksträdgård.

Tack till Ekoplantan.se för tipset om videon på TED.

Det gick ju alldeles utmärkt att odla sojabönor på hemmaplan. Mitt lilla experiment på odlingslotten föll väl ut och nu när bladen har gulnat är de redo att skördas.

Jag provade både med direktsådd och förodlade plantor, och det var bara de senare som tog sig. Jag förberedde jorden med lite extra kompost eftersom sojabönor vill ha näringsrik jord, men i övrigt har de inte krävt just något förutom vatten.

Så nu när vi vet att det går så slutar vi skövla amazonas och börjar odla våra egna bönor, eller hur? Bra.

Är du glad över regnet som kom i slutet på förra veckan? Då kan du tacka mig och mina kurskamrater. Det blir nämligen regn varje gång vi ses, och vår gemensamma trädgårdsresa innebar därför slutet på sommarens förödande torka. Första stopp var den biodynamiska gården Uppmälby.

Harald och baggen Arnold.

Gården drivs av Harald och Sonja Speer. När de var i 40-årsåldern fick de nog av storstadslivet (hon – reklamare, han – trädgårdsarkitekt) och valde livet på landet. Det har de aldrig ångrat, läs mer om dem i DNs intervju.

Vi fick lära oss att när man odlar biodynamiskt ses hela gården med människor och djur som en helhet som ska vara i balans. De egna åkrarna ska förse djuren med foder, och tack vare djurens gödsel kan man odla grönsaker. Att jaga tillväxt och storskalighet är inte intressant. Det är balansen som är det viktiga.

Fårens vall är kryddad med kummin och cikoria.

Vad är det som växer här? Dinkel?! Måste förevigas.

Örtträdgården med medelhavsväxter var så där vacker att det gjorde lite ont.

Vi var nog flera som ville byta både liv och växthus med Harald.

Efter vår rundvandring på gårdens 10 hektar åkte vi vidare mot nya äventyr. Mer om dem kommer inom kort!

Det här är kanske lite off topic för den här bloggen. Men jag gissar att du som läser den ser dig själv som miljömedveten? Du handlar kravmärkt och förbannar suvar i innerstan. Men sorterar du ditt matavfall? Troligtvis inte om du bor i Stockholm. Vi är nämligen sämst i landet på sopsortering!

Men här kommer en enkel guide till hur du kan ändra på det.

1. Kontakta din hyresvärd eller styrelsen i din bostadsrättsförening.

2. Berätta att kommunen erbjuder subventionerad hämtning av matavfall och att ni faktiskt tjänar pengar på att börja sortera.

3. Med värdens/styrelsens stöd i ryggen (för ingen kan väl säga nej till en kostnadsbesparing?) anmäler du intresset hos trafikkontoret. De står för korgar och påsar till alla hushåll.

4. Avsätt några av era ordinarie sopkärl till matavfall och informera dina grannar. Kommunen står för broschyrer som du kan dela ut.

5. Sträck på dig och ta åt dig av grannarnas lovord. ”Det känns så bra” och ”Varför har vi inte gjort det här föut?”.

Bor du i villa kan du gå ihop med en granne om ett kärl och dela på den redan subventionerade taxan.

Så enkelt och så bra. Så sätt igång och sortera nu!

Nu blir det reklam. När GP lät analysera tio sorters plantjord hamnade Änglamarks KRAV-märkta jord på andra plats. Före en jord som kostar mer än dubbelt så mycket (se hela listan här). Så nu kan du välja plantjord med både hjärnan och plånboken!

Nu blommar de japanska körsbärsträden i Kungsträdgården. Så vackert mitt i all betong. Jag tror att de blommar något senare än vanligt i år. Men jag är inte säker.

Hade träden vuxit i San Francisco hade jag med säkerhet hittat svaret på www.urbanforestmap.org. Där inventeras just nu varenda träd som växer i staden. Syftet är att öka kunskapen kring trädens skötsel och förmedla hur de faktiskt bidrar till en bättre stadsmiljö.

Sverige importerar 350 000 ton soja per år. I huvudsak kommer sojan från Sydamerika. Och ni som lyssnade på Matens pris tidigare i vår, vet att sojan vi importerar bidrar till en massa elände där den odlas. Den slår ut det småskaliga jordbruket, bidrar till skövling av regnskog och bekämpningsmedlen som används är akut giftiga och leder till flera dödsfall varje år. Lägg därtill transporten över halva jordklotet.

Inte alls bra. Därför har jag tjatat till mig en rad sojabönor i köksträdgården som vi ska plantera i kursen för ekologisk odling. Inte för att soja är den godaste bönan, utan mer som ett inlägg i klimatdebatten. Sorten heter Fiskeby V och är speciellt framtagen för vårt nordiska klimat.

Institutet för jordbruks- och miljöteknik vill också odla sojabönor i Sverige. Läs mer om deras projekt här.

Ibland är Sveriges Radio så himla bra. Som när Malin Olofsson och Daniel Öhman tar sig an Matens pris. I Sverige betalar vi mindre än någonsin för vår mat. Trots att vi äter mer. Och trots att vi kan köpa i stort sett vad vi vill, oavsett säsong. Hur går det egentligen ihop? Det får du veta om du lyssnar på P1 på söndagar 13.00.

Sist handlade det om Hollands grönsaksproduktion. Väljer du en paprika från Holland på Ica har den med stor sannolikhet aldrig varit nära varken jord eller solljus. Men billig är den troligtvis.

Seså, lyssna på programmet nu!

Kolla också in det nystartade initiativet dyraremat.nu och gå med i facebookgruppen om du inte redan gjort det.

I december släppte SCB en rapport om grönytor i och omkring tätorter.  Rapporten konstaterar bland annat att det finns 220 000 stockholmare som inte har ett grönområde i sin närhet. Vad spelar nu det för roll?

Jo, det berättar rehabiliteringsforskaren Patrik Grahn från SLU för TV 4-nyheterna idag. Risken för långvariga sjukdommar, tex hjärt- och kärlsjukdommar minskar, vi återhämtar oss från stress och vår förmåga att fokusera ökar när vi befinner oss i grönområden.

Men att vi mår bra av att vistas i naturen är egentligen ingen nyhet. Ändå var det en i publiken som var tvungen att påpeka det för expertpanelen på seminariet Stockholms parker som offentliga rum (pdf) som jag besökte förra veckan. Stockholms stads nytillsatta stadsträdgårdsmästare Pia Krensler ville nämligen stryka ordet ”trädgård” från sin titel och landskapsarkitekten Thorbjörn Andersson förbannade Al Gore som lagt ansvaret för lösningen på klimatkrisen på hans axlar. I panelens bild av det offentliga rummet var det inte alls givet att det skulle växa träd.

I Jennys bloggrapport från seminariet efterlyser hon Pia Krenslers hjärtefråga. Det gör jag också. Det skulle kunna vara så enkelt som att till varje pris vilja bevara stockholms grönområden. För med tanke på att ytterligare en halv miljon stockholmare beräknas bo här år 2030 kommer det krävas att någon står på stockholms parkers sida. Och vem ska göra det om inte vår stadsträdgårdsmästare?

………………………………………………………………………………………………………………………

Läs också Jennys eminenta inlägg Stockholms parker förr och nu