Arkiv för kategorin Odling

Min bästa gå bort-present i vinter har varit små odlings-kit med frö, torvbriketter och miniväxthus. Nu när det har blivit små plantor har mina vänners glädje över att det faktiskt gror förvandlats till oro. Vad ska man göra nu? Jo, det är dags att skola om, och här kommer svar på allt du behöver veta.

Vad innebär det att skola om en planta?

Det innebär att man planterar den lilla plantan i en egen kruka med vanlig blomjord.

Varför ska man skola om?

För att jorden som fröet är sått i (torvbrikett eller såjord) inte innehåller någon näring. Och växten behöver näring när den ska börja växa på allvar.

Hur vet man när det är dags?

De första bladen som bildas när fröet gror kallas för hjärtblad. De ser ungefär likadana ut för alla växter. Nästa bladpar som visar sig är så kallade karaktärsblad. De har samma utseende som bladen på den vuxna plantan fast mindre. När plantan har fått 2-3 karaktärsblad är det dags att skola om.

Hur gör man?

Välj en relativt liten kruka med hål i botten och fyll den med blomjord som du sedan petar ett hål i för att göra plats åt plantan. Om du har sått dina frön i torvbriketter kan du sätta ner hela briketten i den nya krukan. Annars pillrar du försiktigt upp din planta från den tidigare växtplatsen med hjälp av tex en gaffel. Stjälken är ömtålig så håll i hjärtbladen. Placera plantan i den nya krukan och fyll upp med jord innan du vattnar. För att få en stabil växt kan du sätta plantan något djupare ner i jorden än den stod innan.

Måste man skola om en planta flera gånger?

De flesta plantor utvecklar sina rötter bättre om de planteras om i gradvis större krukor. Så ja, du kommer få nöjet att plantera om dina växter fler gånger.

Just nu stormar det i bloggsverige, i alla fall där det skrivs om mat, odling eller allmänt sunt förnuft. Och det med all rätta. Jordbruksverket har nämligen publicerat ett lagförslag som innebär att alla frösorter som säljs för hobbybruk och som inte finns med på EUs sortlista ska beläggas med en registreringsavgift på 3000 kr och därefter en årlig avgift på 2000 kr.

Orimligheten i detta blir tydlig när man läser det utskick som fröfirman Örtagården gjorde förra veckan:

Örtagårdens Fröer KB som har det största utbudet av chilifrö i Sverige har bara en sort som finns med på EUs sortlista (Espelette som heter Gorria på listan) det innebär att dom måste registrera 110 sorter till en kostnad av 550 000 kr [...]

Med tanke på att den summan är högre än vad företaget omsätter per år är det troligt att det här lagförslaget skulle innebära slutet för Örtagårdens verksamhet i nuvarande form.

Konsekvensen av lagförslaget tycks alltså vara att Sveriges små, oberoende fröfirmor skulle tvingas lägga ner eller styra om verksamheten, och vi hobbyodlare skulle få nöja oss med de EU-godkända fröer som säljs av större aktörer.

Vilket vansinne! Att Jordbruksverket har som uppdrag att verka för biologisk mångfald, och tex ligger bakom Programmet för odlad mångfald gör inte det hela mer begripligt.

Vad tycker du? Fram till den 10 november är det fritt fram att maila ett remissvar till jordbruksverket@jordbruksverket.se. Här finns hela lagförslaget:

Dnr 22-9337/10 Föreskrift om bevarandesorter och amatörsorter av köksväxter

Och lite vidare läsning:

Runåbergs fröer: Bevara mångfalden, jo pyttsan!

Rara växter: Rädda den odlade mångfalden!

Allt om trädgårds öppna brev till Jordbruksverket

FOBOs (Förbundet Organisk-Biologisk Odling) remissvar

Flute rapporterar om “blogggbävningen”

Cornucopia: Jordbruksverket vill utrota hundratals ovanliga köksväxter

I mars vilade vår övningsträdgård under snön. Det var nu vi ritade, planerade och beställde fröer. Och ingenting var omöjligt.

I maj var det dags för det stora vårbruket. I början kändes det smått hopplöst, hur skulle något kunna växa här?

Men innan helgen var över blev det så här fint. Och potatisen fick komma i jorden.

I början av juni sådde vi frön och satte ut våra förkultiverade plantor.

Och i slutet av juni kunde vi börja skörda potatis.

Någon gång i juli-augusti exploderade det!

Vi skördade squash, bönor, broccoli, sallad, pumpor, rädisor, rödbetor, fänkål, palsternacka och mer potatis.

Sommaren blev höst och i oktober var det dags för höstbruket. För nästa år kommer ju ett nytt gäng som ska lära sig odla. Och jag är minst sagt avundsjuk på dig som kommer stå precis här, nån gång i mars, och tänka att ingenting är omöjligt.

Vill du gå kurs i ekologisk odling på Överjärva gård nästa år så anmäl dig nu! Den rekommenderas verkligen varmt.

Hösten har knappt gjort entré förrän det är dags för trädgårdsnörden att ägna sina tankar åt våren. I september och oktober ska nämligen höstlökarna ner i jorden. Har du ingen trädgård så kan du göra en så kallad “löklasange” i en kruka. Genom att plantera små lökar som krokus, våriris eller pärlhyacint i toppen och stora lökar som tulpaner i botten kommer det blomma vackert under hela våren. Så här gör du:

1. Välj en kruka med hål i botten och dränera ordentligt med lecakulor. Om det samlas vatten i krukan kommer lökarna att ruttna.
2. Jorden ska vara lätt och gärna sandblandad. Såjord funkar fint.
3. Sätt lökarna på det planteringsdjup som anges på förpackningen. Håll jorden fuktig men absolut inte blöt.
4. Innan frosten kommer måste krukan täckas över och isoleras. Eller så kan den övervintras inomhus i ett svalt rum. Ljus är inte nödvändigt och inget vatten behövs under vintern.
5. Till våren kan krukan ställas fram på en skyddad plats.
6. Först när bladen börjar visa sig är det dags att vattna igen.

Så vill du förgylla våren med tulpaner, krokus, snödroppar, narcisser, klockliljor, hyacinter och iris ska du inte vänta längre. Beställ lökar på nätet eller ropa in dem på Tradera.

Bilderna kommer från Blomsterfrämjandet.

Nu är balkongen lämnad åt sitt öde över sommaren. Som tur är hann jag precis se allt i full blom innan jag åkte.

Skam den som ger sig. Sur jord, kalkfri näring och avkalkat vatten. Och många vändor med vattensprutan. Nu äntligen blommar min camellia japonica!

Min tomatplanta av sorten Tiny Tim har bott inne på min fönsterbräda hela våren. Den här sorten ska man inte behöva binda upp men den är så tung av alla tomater nu så utan den rosa flamingon står den inte alls .

Jordgubbar på gång. Första omgången tog måsarna. Klassiskt rookiemisstag.

Murklockan som jag fick i februari blommar igen.

Någon slags tuppkam? “Den blir jätteful” hävdade min kurskamrat som jag fick den av.

I blomlådan trängs timjan, persilja och gräslök. Som jag så klart klippte ner och frös in innan jag åkte.

Bondbönor som blev över när vi planterade vårt köksland i kursen för ekologisk odling.

Compact gardening. Fänkål, rabarber och rädisor. Notera att rabarberna bokstavligen har lagt rabarber på all plats.. :]

Trevlig sommar alla! Nu kommer jag blogga från zon fem i stället. Tro det eller ej, men det växer här också.

Inte sällan är jag så ivrig att plantera och påta att jag glömmer att skörda. Och varje vinter bannar jag mig själv för att jag måste köpa kryddor som jag hade i överflöd sommaren innan. Så nu har jag lovat mig själv att det ska bli bättring! Först in i frysen är koriander och persilja.

Och så här gör man: När man har plockat sina kryddor sköljer man dem under rinnande vatten. När de har torkat breder man ut dem luftigt i en form som man ställer i frysen. När kryddorna är frysta kan man paketera om dem i lämpliga förpackningar. Detta lärde jag mig i boken Odla kryddväxter.

För övrigt måste jag säga att det växer bra i kryddlandet, norrläget till trots. Det är bara basilikan som har kastat in handduken. Grönmynta, koriander, citronmeliss, timjan, kungsmynta, persilja och gräslök funkar därmot fint.

EasyBloom är en produkt för dig som vill odla på enklast möjliga sätt. Med hjälp av inbyggd NASA-teknik samlar den här manicken data om temperatur, ljus och fukt när du sticker ner den i jorden. Sen pluggar du in den i datorns USB-port och vips får du förslag på växter som skulle trivas i din rabatt.

Med andra ord, nu behöver du inte kunna någonting om växter för att få en prunkande rabatt! Du slipper experimentera själv och du behöver inte ödsla en sekund på att bläddra i böcker eller fåniga trädgårdstidningar.

En blogg som heter Odling för dummies borde kanske hylla den här idén. Men icket. Vad hände med odlarglädjen? Den där man känner när man lyckas få något att växa helt på egen hand. Kanske på femte försöket men desto klokare har man blivit. Inget jag skulle vilja byta bort. Och verkligen inte mot mer tid framför datorn!

Teknikivrare hänvisas gladeligen vidare till min käre fars blogg, där återfinns en något mer entusiastisk syn på saken.. :)

Nu blir det reklam. När GP lät analysera tio sorters plantjord hamnade Änglamarks KRAV-märkta jord på andra plats. Före en jord som kostar mer än dubbelt så mycket (se hela listan här). Så nu kan du välja plantjord med både hjärnan och plånboken!

Precis så hette dagens sista moment i kursen i ekologisk odling. Ingen av oss visste nog exakt vad som väntade när vi efter en hel dags grävande och ogräsrensning stod trötta och frågande framför ett stort flak fårdynga som parkerats brevid våra lotter. Men här väntade ett äkta skitgöra. Två slitiga timmar senare hade vi finfördelat gödseln tillsammans med halm och skapat en 7 meter lång nära nog perfekt formad så kallad kompostlimpa.

(Och ja, vi betalar dyra pengar för den här kursen. Frågor på det?)

Men vad är då vitsen med det här? Jo. Varje år måste man tillföra näring i någon form till sin odling. Och för en ekologisk odlare är stallgödsel (häst, ko, gris eller får) ett givet val för att grundgödsla jorden och samtidigt bygga mull. Men det går inte att använda färsk “obrunnen” gödsel eftersom den innehåller för mycket kväve. Därför blandar man gödseln med ett kolrikt strömaterial (i det här fallet halm) och i nedbrytningsprocessen binds kvävet. Efter ungefär ett år har du perfekt kompost att mylla ner i din odling!

Eller så kan man köpa färdigbrunnen kogödsel på påse. Men efter den här dagen vill jag gärna hävda att det är fusk.

Det är inte bara vi på Norrläge som känner förvirring inför alla olika typer av jord som finns att köpa numera. Det har vi skrivit om här och här och här. I dag tog även Plånboken i P1 upp frågan. Är det värt pengarna att köpa dyr specialjord?

Svaret från experterna* blev ett rungande nej. Mängden näring som de dyrare jordarna innehåller gör visserligen att du kan vänta längre tid efter plantering med att ge din växt extra näring. Men det handlar bara om några veckor. När näringen är slut (efter ungefär 4 till 6 veckor) är det inte så mycket som skiljer en dyr jord från en billig. Både den billiga och den dyra jorden kommer behöva näringstillskott.

Dock så förbehöll sig experterna från den allra billigaste jorden eftersom strukturen i den ofta lämnar lite att önska. Slutsatsen är alltså – köp en okej jord. Inte den billigaste, men inte den dyraste.

Här kan du lyssna på programmet

*Experterna utgjordes av Svensk trägårds ordförande Åke Truedsson, Allt om trädgårds André Strömqvist och Tom Ericsson, forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet.