I december släppte SCB en rapport om grönytor i och omkring tätorter. Rapporten konstaterar bland annat att det finns 220 000 stockholmare som inte har ett grönområde i sin närhet. Vad spelar nu det för roll?
Jo, det berättar rehabiliteringsforskaren Patrik Grahn från SLU för TV 4-nyheterna idag. Risken för långvariga sjukdommar, tex hjärt- och kärlsjukdommar minskar, vi återhämtar oss från stress och vår förmåga att fokusera ökar när vi befinner oss i grönområden.
Men att vi mår bra av att vistas i naturen är egentligen ingen nyhet. Ändå var det en i publiken som var tvungen att påpeka det för expertpanelen på seminariet Stockholms parker som offentliga rum (pdf) som jag besökte förra veckan. Stockholms stads nytillsatta stadsträdgårdsmästare Pia Krensler ville nämligen stryka ordet ”trädgård” från sin titel och landskapsarkitekten Thorbjörn Andersson förbannade Al Gore som lagt ansvaret för lösningen på klimatkrisen på hans axlar. I panelens bild av det offentliga rummet var det inte alls givet att det skulle växa träd.
I Jennys bloggrapport från seminariet efterlyser hon Pia Krenslers hjärtefråga. Det gör jag också. Det skulle kunna vara så enkelt som att till varje pris vilja bevara stockholms grönområden. För med tanke på att ytterligare en halv miljon stockholmare beräknas bo här år 2030 kommer det krävas att någon står på stockholms parkers sida. Och vem ska göra det om inte vår stadsträdgårdsmästare?
………………………………………………………………………………………………………………………
Läs också Jennys eminenta inlägg Stockholms parker förr och nu
